Carnac & Vannes 26/6

Nu vill vi inte äta McD mer! Idag var visserligen restauranger och annat i Batz sur Mer öppna, men inte så sent som halv tio då vi behagade rulla in i byn … Vi kunde inte riktigt fatta att det var så sent, men så blir det ju ibland. Man kan väl säga att vi ångrade att vi inge hade klivit in på någon utav restaurangerna i marinan i Le Poulignon som vi hade ratat för att ingen hade något som vi var så där riktigt sugna på. Då kunde vi lika gärna äta i vår egen by, tänkte vi. Jo men visst. Eller inte … Så det blev att fara iväg till Guérande och McDonald’s igen … Inte så skoj, men äta måste man ju göra. Vi tog med maten hem den här gången, men … när man tar med sig verkar de slarva med packningen. Både Lejonets sås och hans Evian saknades :p Jag hade för övrigt även denna gång passerat gränsen för när matfrånvaron gör grisen zombielik och melankolisk. Inte bra!

Som tur var tog vi sedan en kvällspromenad ner till havet och det förbättrade Piglets humör. Ljudet av vågor som slår mot en strand är verkligen som balsam för själen; jag älskar det! Varje gång jag lyssnar på det tänker jag att man borde vistas vid havet oftare, men så blir det aldrig. Visst bor vi i Götet nära havet, men det känns ändå inte så tillgängligt på något vis. Och jag är ju ingen båtmänniska eller så. Jag trivs vid havet, inte på eller i eller under det … Stjärnklart var det också, men det var inge riktigt tillräckligt mörkt för stjärnskådning. På promenaden till och från stranden räddade Gnutten sniglar som var ute och irrade på cykelbanan. Hoppas att hon flyttade dem åt rätt håll;) En stackare fick agera fotomodell också, så frågan är hur förvirrad den var efter att ha blivit upplyft, utsatt för skarpa blixtar och sedan nedsatt på en annan plats … Förmodligen kommer han att bli driftkucku på den lokala snigelklubben när han berättar om det ;p

Idag har vi annars tutat omkring en del på lite mindre vägar och sett söta hus, hästar, kor och får. Vi fastnade vid en broöppning i Camoël och fick vackert stå och vänta medans en rad med segelbåtar passerade.

Kyrkan i Carnac

Vårt första mål för dagen var Carnac, dit vi självklart kom precis lagom till att allting stängde. Turistbyrån stängde till exempel två minuter innan vi kom dit … och diken verkade stängda också. Vi gick en liten vända i stan, tittade in i kyrkan och handlade en disksvampshållare i en liten souvenirbutik där den vänliga expediten också förklarade för Lejonet hur man skulle köra för att komma till megaliterna/bautastenarna, trots att hon inte precis kunde någon engelska. Vi inhandlade även några bakverk i ett patisserie, som vi sedan inmundigade vid Alignement du Menec. Vi tittade även på bautastenarna förstås, fast bara från utanför staketet. Vi tyckte att det räckte alldeles utmärkt och att det kändes onödigt att betala pengar för att gå in och hänga vid dem. Vid det här laget hade det för övrigt hunnit bli tämligen varmt ute, även om himmelen var disig. Det var nog lika bra att det inte var solsken, för då haft det förmodligen blivit för varmt … Vi stannade även vid Dolmen Mane Kerioned

Hus i Rennes

Därefter drog vi till Rennes som var en mycket mysig gammal stad med fina korsvirkeshus. Vi parkerade på Republique och promenerade in bland gränderna. Nu tyckte vi att det var dags att äta lunch, men tror ni då att restaurangerna var öppna? Icke så Nicke! Till slut hittade vi en creperia, La Place, på Place Henri IV där vi åtminstone kunde äta något … De andra åt galette (Lejonet åt förstås en med läskig inälvskorv) & jag åt en sallad. Sedan blev det lite efterträtt också. Masken och jag delade på en crepe med banan och choklad … Därefter promenerade vi runt lite i stan och gick i några affärer. Frankrike har roliga affärer med heminredningsprylar! Lejonet och jag inhandlade en käck hoprullbar dramatenkärra samt fyra fina muggar och en grej att hänga muggar i :)

This entry was posted in Resor and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.